D-vitamin förebygger influensa och luftvägsinfektioner

D-vitamin förebygger influensa och luftvägsinfektionerDet är inte en tillfällighet att många människor smittas med virusinfektioner under vintermånaderna. Detta beror nämligen på brist på D-vitamin, som vi inte längre kan bilda från solen eftersom den står för lågt. Danska forskare har funnit hur D-vitamin aktiverar immunsystemet, och enligt en stor metaanalys kan tillskott förebygga förkylning, influensa och närliggande komplikationer.
D-vitamin kan också motverka inflammatoriska tillstånd, såsom bronkit och ledsmärta, som många lider av på vintern. Men hur mycket behöver vi egentligen?

Kosten innehåller endast minimala mängder D-vitamin, och mycket tyder på att vanliga multivitaminer inte täcker det verkliga behovet av D-vitamin om immunsystemet ska fungera optimalt. Inomhuslivsstil, ålder, mörk hud, solskyddsfaktor, övervikt, typ 2-diabetes, njursjukdom, för mycket kalcium och kolesterolsänkande läkemedel ökar dessutom risken för D-vitaminbrist under hela året. Inledningsvis märks bristen inte alls, men den går utöver immunsystemets olika trupper. Och det gör oss mycket sårbara för virusinfektioner och närliggande komplikationer, såsom bronkit och inflammation i bihålor, öron och lungor.

Det ospecifika försvaret, som kan jämföras med stormtrupper, består av olika proteiner och majoriteten av de vita blodkropparna. Det bekämpar de flesta bakterier utan att vi märker någonting.
Det specifika försvar som består av T- och B-celler plus antikroppar kan jämföras med specialtrupper. De kommer till undsättning när det ospecifika försvaret inte klarar av uppgiften, och en form av immunitet utvecklas därefter.

D-vitamin är avgörande för att aktivera hela immunsystemet

D-vitamin aktiverar både det ospecifika och det specifika försvaret. I luftvägarna finns det särskilt många vita blodkroppar, makrofager, som är beroende av D-vitamin när de ska angripa bakterier. D-vitamin ökar också vissa antibiotiska peptider i lungorna.
Danska forskare har dessutom upptäckt hur de olika T-cellerna är helt beroende av D-vitamin. Enligt Carsten Geisler från Hälsovetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet bidrar D-vitamin till att aktivera det första stadiet av T-cellernas angrepp, vilket är av yttersta vikt.
När T-cellerna exponeras för virus och bakterier initierar de omedelbart en kemisk reaktion och sänder ut signaler eller ”antenner”, närmare bestämt vitamin D-receptorer (VDR) med vilka T-cellerna söker efter D-vitamin i blodet. Det betyder med andra ord att T-cellerna måste ha tillsatt extra D-vitamin, så att de kan dela sig och bilda en hel armé av T-celler som målinriktat och effektivt kan angripa fienden.
När utvalda T-celler angriper ett virus eller en cancercell utvecklar de sig till olika typer:

T-hjälparcellerna fungerar som officerare som skickar ut signalämnen och kommandon om vad som ska angripas. De ber också B-cellerna om hjälp att producera antikroppar.

T-mördarcellerna lyder kommandot och tillintetgör virusinfekterade celler och cancerceller med cellgift.

Reglerande T-celler hjälper till att stoppa T-mördarcellernas reaktioner när fienden har tillintetgjorts, så att det inte uppstår vävnadsskador.

T-minnescellerna har till uppgift att komma ihåg olika mikroorganismer genom deras specifika kännetecken (antigener) och initiera en form av immunitet.

D-vitaminet måste komma in i T-mördarcellerna

Forskarna från Hälsovetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet gjorde den epokgörande upptäckten genom att analysera isolerade T-celler från humanblod i laboratorier. Här upptäckte forskarna att T-celler, som aldrig varit i funktion, krävde D-vitamin för att komma igång. När D-vitaminet väl har bundits till en T-mördarcells receptor transporteras vitaminet in i cellkärnan, som får besked om att bilda proteinet PLC-gl (5,6). Och det är detta protein som är nödvändigt för att T-mördarcellen ska komma igång med att dela sig till en hel armé som tillintetgör inträngande mikroorganismer och cancerceller.
Men om T-cellerna inte kan ta upp tillräckligt med D-vitamin från blodet kan de varken samarbeta, angripa eller utveckla immunitet.
De danska forskarnas epokgörande upptäckt publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature, och upptäckten har satt nytt fokus på danskarnas allmänna D-vitaminbrist som bör åtgärdas.

Obs! Du känner knappt när nivån av D-vitamin är i botten, men det gör immunsystemet.

Brist på D-vitamin ökar risken för tuberkulos och många andra infektioner

Före upptäckten av antibiotika behandlade man tuberkulospatienter med D-vitamin genom att lägga dem i solen eller ge dem fiskleverolja – utan att känna till de närmare verkningsmekanismerna på immunsystemet.
Sedan dess har ett stort antal studier visat hur låga nivåer av D-vitamin är förknippade med ökad risk för infektioner. Enligt en studie från 1988–1994 med 19 000 deltagare hade personer med låga nivåer av D-vitamin i blodet större risk att få luftvägsinfektioner, även efter att man hade tagit hänsyn till årstid, ålder, gener, BMI och ras.
En annan studie av 800 finländska soldater visade att de som hade låga nivåer av D-vitamin i blodet hade flera dagars frånvaro på grund av luftvägsinfektioner, jämfört med de soldater som hade högre nivåer.

Tillskott av D-vitamin kan minska influensa med 42–50 procent

Tillskott av D-vitamin i förebyggande av influensa och andra infektioner har dock varit förbundet med en del motsägelsefulla resultat och osäkerhet på grund av olika metoder.
Men en metaanalys, genomförd vid Queen Mary University i London, har nu visat varför. Det visar sig nämligen att det särskilt är de grupper som redan har låga nivåer av D-vitamin i blodet som har nytta av större tillskott av D-vitamin.
Enligt professor Adrian Martineau, som ledde metaanalysen, är effekten störst när tillskott ges dagligen. Tillskott av D-vitamin kan således halvera risken för akuta luftvägsinfektioner hos personer som i förväg har låga D-vitaminnivåer i blodet.
Metaanalysen publiceras i BMJ, en av de största medicinska tidskrifterna, och den visar närmare hur effektivt tillskott av D-vitamin är. Detta gäller även vacciner som endast riktar sig mot en typ av influensa, och där D-vitaminet stärker immunsystemet mot alla mikrober.
En dubbelblind placebostudie som publicerades i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition 2010 visade också att tillskott med D-vitamin till skolbarn minskade influensafallen med 42 procent.

Kroppens D-vitaminstatus kan mätas i ett blodprov

Man mäter D-vitaminnivåerna i blodet som 25-hydroxy-vitamin. Det officiella gränsvärdet är 50 ng/ml, men många ledande forskare anser att det är otillräckligt och att nivån måste upp till 75–100 ng/ml för att få optimalt sjukdomsförebyggande.

D-vitamin skyddar också mot inflammatoriska tillstånd som bronkit, astma och ledsmärta

D-vitamin skyddar mot bronkit och astma via två mekanismer: Genom att stärka immunförsvaret och genom att motverka olämpliga inflammationer.
Naturligtvis måste vi kunna bekämpa en infektion, men immunsystemet får inte fungera för våldsamt så att det uppstår kroniska tillstånd och vävnadsskador. Därför är D-vitamin också viktigt för att förebygga bronkit, astma, ledvärk och många andra tillstånd som kännetecknas av inflammation.
Enligt en studie som publicerats i tidskriften Nutrients 2015 är D-vitamin direkt och indirekt involverat i regleringen av T-celler och deras bildning av olika signalämnen, såsom interferoner och interleukiner.

Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?

Referensintag, RI, för vuxna och barn är 5 mikrogram respektive 10 mikrogram.
Den danska hälsomyndigheten Sundhedsstyrelsen rekommenderar tillskott till barn från 0–2 år, gravida kvinnor, barn och vuxna med mörk hud, personer som inte vistas utomhus eller som vistas utomhus under täckta konstruktioner samt personer som bor på ålderdomshem och äldre över 70 år. Ny forskning visar att överviktiga och diabetiker också har ett ökat behov.
Många forskare hävdar nu att det verkliga behovet av D-vitamin är mycket högre än RI, och rekommendationerna för vuxna varierar från 30 mikrogram till 100 mikrogram dagligen. Det är lätt att bilda 30–100 mikrogram på en fin sommardag. Men under vinterhalvåret finns det ett behov av tillskott som vanlig hälsosam kost bara bidrar med i begränsade mängder.

Översikt över immunsystemet

Försvar Det ospecifika Det specifika
Fungerar som Stormtrupper, budbärare och sophämtare.
Medfött
Specialtrupper som utvecklar immunitet.
Utvecklas efter födseln
Mekanisk och biologisk Hud och slemhinnor. Mikroflora
Specifika ämnen i den ”akuta” fasen Interferoner
Komplementsystemet
 

Direkt celldöd

Dendritceller
NK-celler
Fagocyter/cellätare
Granulocyter
Monocyter
Makrofager
T-celler. Särskilt ansvariga för virus, svampar och abnorma celler.
B-celler och antikroppar. Särskilt ansvariga för bakterier och toxiner.

 

Obs!

Röd solhatt, vitlök och andra örter kan också stärka immunförsvaret, men de kan aldrig ersätta brist på D-vitamin som vi främst bildar från solen när den står tillräckligt högt.

Referenser

Martineau Adrian et al. Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data. The BMJ 2017

University of Copenhagen. Vitamin D crucial to activating immune Defences. 2010
http://news.ku.dk/all_news/2010/2010.3/d_vitamin/

Margherita T. Cantona et al. Vitamin D and 1,25 (OH)2D Regulation of T-cells. Nutrients 2015
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4425186/

Urashima M, et al. Randomized trial of Vitamin D supplemtation to prevent seasonal influenza A in schoolchildren. Am J Clin Nutr 2010

University of Colorado Anschultz Medical Campus. Vitamin D reduces respiratory infections. ScienceDaily November 2016
https://www.sciencedaily.com/releases/2016/11/161116103005.htm

Cynthia Aranow. Vitamin D and the Immune system. J Investig Med. 2011
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3166406/

http://videnskab.dk/krop-sundhed/d-vitamin-er-immunforsvarets-batteri

Pernille Lund. Immunforsvarets nye ABC. Hovedland. 2012

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om vitamin D

Pin It