Det är inflammationer, och inte kolesterol som orsakar hjärtkärlsjukdomar

Det är inflammationer, och inte kolesterol som orsakar hjärtkärlsjukdomarNu står det klart att vi kan äta ägg, kött, smör och andra kolesterolbomber med gott samvete. För kolesterol, som är ett livsviktigt ämne, har äntligen frikänts i amerikanska kostrekommendationer. Flera forskare har dessutom funnit att det faktiska problemet med åderförkalkning och hjärtkärlsjukdomar är inflammationer och brist på enskilda väsentliga näringsämnen. Samtidigt bör man vara uppmärksam på de faktorer som kan orsaka inflammation i kroppen, och hur mycket man själv kan göra vad gäller vård av kretsloppet genom hälsosam livsstil och enkla tillskott.

Fakta om det livsviktiga kolesterolet

  • Levern bildar det mesta efter behov.
  • Ingår i alla cellytor och är viktigt för cellernas styrka och försvar.
  • Är den grundläggande komponenten i steroidhormoner, som inkluderar stresshormoner och könshormoner.
  • D-vitamin bildas av ett kolesterol i huden och solens UVB-strålar.
  • Används för att producera gallsyror som är nödvändiga för upptag av fettlösliga molekyler, såsom A- och D-vitamin.
  • Hjärnan innehåller mycket kolesterol som är viktigt för nervsystemet.
  • LDL-kolesterol, som kritiseras särskilt, binder och inaktiverar virus, bakterier och toxiner.
  • LDL-kolesterol läker sår på artärerna, som uppstår på grund av inflammationer.
  • LDL-kolesterol blir först farligt om det oxideras och härsknar.
  • Lågt kolesterol är förknippat med en större risk för att dö av en sjukdom i luftvägarna eller mag-tarmkanalen.
  • Människor med högt kolesterolvärde lever i allmänhet längre.
  • Om kolesterolet är för hög är det ofta kroppens sätt att försvara sig.

Med de många funktioner som kolesterol har verkar det inte logiskt att kalla det för ett farligt ämne. Djur har samma behov av kolesterol, och därför innehåller en biff eller ett kycklinglår ungefär samma mängd som våra muskler.

Kolesterolet har nu frikänts i amerikanska kostrekommendationer, men inte socker

Enligt de officiella amerikanska kostrekommendationerna från 2015–2020 (Dietary Guidelines for Americans) har man dragit tillbaka de gamla varningarna om kolesterol genom att tillkännage att: ”Kolesterol anses vara ett näringsämne som inte är farligt i större mängder”. I samma amerikanska kostrekommendationer inför man begränsningar för socker, som liksom i de danska kostrekommendationerna inte får överstiga 10 procent av kostens kaloriinnehåll. Enligt flera kostexperter är denna gräns fortfarande för hög, och vi återkommer till hur för mycket kolhydrater kan skapa grogrund för ett högt kolesterol och inflammationer.

Visste du att åderförkalkning kan uppstå både vid högt och lågt kolesterol?

Antiinflammatoriska läkemedel minskar risken för hjärtinfarkt

En ny placebokontrollerad studie som sponsrades av läkemedelsföretaget Novartis Pharmaceuticals har visat att patienter som behandlas med antiinflammatoriska läkemedel – som väl att märka inte sänkte kolesterolnivån – innebar en signifikant minskning av antalet dödsfall i stroke och andra hjärtkärlsjukdomar. Studien, som genomfördes på Brigham and Women's Hospital i Boston, USA, är kulmen på 25 års forskning inom hjärtkärlsjukdomar. I studien deltog 10 000 patienter, som tidigare hade haft en hjärtinfarkt och som hade ihållande förhöjda nivåer av C-reaktivt protein, CRP, som är en biomarkör för inflammation.
För att testa hypotesen om huruvida det är inflammationer som orsakar livshotande hjärtkärlsjukdomar utvecklade läkemedelsföretaget ett mycket dyrt läkemedel, kanakinumab, som hämmar inflammationer utan att påverka kolesterolnivån. Som nämnts kunde läkemedlet minska risken för hjärtinfarkt och behovet av bypassoperationer, men det hade tyvärr biverkningar i form av dödliga infektioner eftersom immunförsvaret blev försvagat.
Studien har bland annat nämnts i tidskriften Forbes Magazine i augusti 2017.
Hypotesen att det finns inflammationer som ligger till grund för åderförkalkning och en mängd andra sjukdomar är inte ny. Men även om läkemedelsindustrin nu ser en stor potential i att utveckla dyrt, patenterat läkemedel är det bättre att förebygga och bekämpa själva orsaken till inflammation, vilket inte heller är förbundet med några biverkningar. På så sätt kan man även förebygga ett stort antal andra sjukdomar.

Visste du att åderförkalkning är den vanligaste orsaken till hjärtkärlsjukdomar och dödsfall?

Hur skapar inflammationer och fria radikaler åderförkalkning?

Kolesterolet cirkulerar i blodet som LDL-kolesterol (Low-density lipoprotein), som i huvudsak är på väg från levern ut till cellerna, och som HDL-kolesterol (High-density lipoprotein), i första hand är på väg tillbaka till levern.
Som nämnts är kolesterolet livsviktigt, och det blir först farligt när det angrips av fria radikaler. Dessa är några aggressiva molekyler som är en biprodukt av vår egen andning, och mängden ökar enormt under infektioner, förgiftningar, tobaksrökning, stress och åldringsprocesser.
Vårt enda skydd mot de fria radikalerna är olika antioxidanter, där kosten bidrar med A- och C-vitamin samt selen, zink, mangan, och olika växtbaserade substanser.
De fria radikalerna skapar grogrund för lokal irritation av endotelet, det tunna lagret av celler som täcker blodkärlens insida. LDL-kolesterolet verkar nu som ett slags plåster på såret, men om det saknas antioxidanter finns det en risk för att kolesterolet också angrips av de fria radikalerna, så att det oxideras och härsknar. Cellerna i endotelet reagerar på den lokala irritationen genom att attrahera immunsystemets makrofager, som ”äter” det oxiderade och förstörda LDL-kolesterolet.
Därefter lagras det oxiderade kolesterolet i kärlväggen i form av så kallade skumceller, som i form av ett tjockare plåster förhindrar ytterligare skador. Men efterhand kan det vid ihållande irritation lagras in så mycket kolesterol i kärlväggen att den tjocknar mer och mer. Och om blodet inte längre kan passera uppstår det en blodpropp.
I det följande kan du därför läsa mer om hur fria radikaler och inflammationer kan bero på alltför mycket kolhydrater, insulinresistens, ett för stort midjemått, tandlossning och bakterier, tobak, överkänslighet mot mat, för mycket järn och kalcium eller brist på näringsämnen som omega-3, D-vitamin, magnesium och selen.

Figuren visar utvecklingen av åderförkalkning i ett kranskärl, och hur oxiderat kolesterol är inlagrat i kärlväggarna.

Figuren visar utvecklingen av åderförkalkning i ett kranskärl, och hur oxiderat kolesterol är inlagrat i kärlväggarna.

Kolhydrater, insulin och inflammationer

I takt med årtionden av kolesterolkampanjer och fettbekämpande har människor börjat äta fler kolhydrater och lättprodukter. Men de många kolhydraterna, och i synnerhet de raffinerade som vitt mjöl, socker och sötningsmedlet majssirap eller HFCS (high fructose corn syrup), ger kraftiga svängningar i blodsockret och för tidig hunger. Med tiden kan de många kolhydraterna utveckla insulinresistens, där cellernas förmåga att ta upp glukos blir kroniskt nedsatt.
Insulinresistens leder till förhöjt insulin som främjar inflammationer, och tillståndet är en del av metaboliskt syndrom, som också kännetecknas av en äppelformad kropp, ett högt kolesterol och ett förhöjt blodtryck. Metaboliskt syndrom är ett förstadium till diabetes 2, och båda tillstånden sprider sig som en epidemi.
När kolesterolet är förhöjt i samband med insulinresistens, metaboliskt syndrom och diabetes 2 beror det alltså huvudsakligen på intag av för mycket kolhydrater, som både belastar blodsockret och levern.

Visste du att förhöjt kolesterol ofta beror på rubbat blodsocker och kroniskt förhöjt insulin?

Midjemått och inflammationer

De flesta överviktiga har som bekant ett för stort midjemått. Men det finns också många normalviktiga eller smala, som har för stort midjemått, och de kallas för tunnfeta.
Det överflödiga bukfettet friger ämnen som kan orsaka inflammation och cirkulationsproblem, diabetes 2 och många andra sjukdomar.
Som regel bör kvinnors midjemått vara mindre än 80 cm och mäns midjemått mindre än 94 cm. Naturligtvis kan faktorer som höjd och etnicitet spela in. Det är också viktigt att midjemåttet mäts på samma plats varje gång, och det är vanligtvis två centimeter ovanför navelhöjden.

Åderförkalkning, bakterier och inflammationer

I åderförkalkade kärlväggar har man funnit rester av 50 olika bakteriestammar och flera virusarter, men däremot inga i normala artärer.
Bakterierna kommer ofta från tarmfloran eller munhålan på grund av läckor eller repor. Tandlossning utgör en särskilt stor risk.
Det är immunförsvarets uppgift att bekämpa bakterier, och de vita blodkropparna producerar då fria radikaler. Men i frånvaro av antioxidanter finns det risk för att de fria radikalerna också angriper kolesterolet, så att det härsknar och skapar grogrund för åderförkalkning.
Om immunsystemet är för svagt kan det till och med uppstå en liten böld (vulnerable plaque) på artärväggen, och om bölden brister tömmer den automatiskt sitt innehåll av bakterier och toxiner. Detta kan leda till att en blodpropp bildas längs öppningen i artärväggen.

Tobaksrök och annan rök

Vid rökning av tobak, vattenpipor och andra former av rök upptas det en mängd fria radikaler i blodet, som bland annat kan angripa kolesterolet. Tobak innehåller över 4 000 olika ämnen, däribland kadmium, bly och andra cancerframkallande ämnen, som är något av det mest skadliga för kretsloppet och hälsan som helhet.

Enligt WHO är tobak och socker de värsta globala hälsofienderna.

Överkänslighet mot mat

Tarmhinnan kan till exempel bli läckande om mikrofloran är obalanserad på grund av antibiotika eller osund kost, eller om man har tagit en del smärtstillande läkemedel. Utöver bakterier kan även delvis nedbrutna proteiner tränga in i blodomloppet, och immunsystemet kan reagera på samma sätt som vid infektion och skapa en kronisk inflammation. Mycket tyder på att spannmål (särskilt gluten), mejeriprodukter (särskilt proteiner som kasein) och baljväxter kan vara ansvariga för utvecklingen av inflammationer och annat obehag hos känsliga personer. Fenomenet kallas läckande tarmsyndrom (leaky gut syndrome).
Vid läckande tarm gäller det främst att eliminera de livsmedel som provocerar immunsystemet, stärka tarmslemhinnan och normalisera mikrofloran med fermenterade produkter och mjölksyrabakterier.

Ju mer sol och D-vitamin, desto mindre inflammation

D-vitamin, som bidrar till kroppens upptag av kalcium, påverkar också immunförsvaret, kretsloppet och många andra funktioner. Forskare vid National Jewish Health i Denver, USA, har upptäckt hur D-vitaminet hämmar inflammationer genom molekylära mekanismer, och att förmågan beror på den mängd D-vitamin som finns i blodet. Det bästa antiinflammatoriska resultatet ses vid värden på över 50 ng/ml.
Med tiden har flera studier visat att D-vitamin har stor betydelse för kretsloppet och blodtrycket. Och när medelhavskosten till exempel är förknippad med färre cirkulationssjukdomar bör man komma ihåg att befolkningen på de breddgraderna i allmänhet får mycket mer D-vitamin från solen.

Visste du att cirka 50 procent av den danska befolkningen inte har tillräckligt med D-vitamin i blodet eller lider av avgörande brist?

Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, så även om vi följer de officiella kostrekommendationerna är det mycket svårt att få tillräckligt med D-vitamin under hela året. Vanliga vitaminpiller innehåller bara 5 mikrogram, vilket är RI (rekommenderat intag). Men många forskare menar att vi behöver mycket mer för att behovet ska täckas.
D-vitaminet är ett fettlösligt vitamin, och därför får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja. Det är säkert att ta starka tillskott med 30–80 mikrogram D-vitamin.

Visste du att solen står för lågt under hela vinterhalvåret för att vi själv ska kunna bilda D-vitamin?

Nobelpristagare avslöjar hur fettsyror reglerar inflammatoriska processer

Biokemisterna Bergström, Samuelson och Vane fick 1982 Nobelpriset i medicin för sin forskning om hormonliknande ämnen som kallas prostaglandiner, som övergripande reglerar kroppens inflammatoriska processer.
De olika prostaglandinerna bildas utifrån omega-3-fettsyror, som vi främst får från fet fisk samt omega-6-fettsyror, som vi främst får från växtoljor.
I stora drag främjar omega-6-formen ALA inflammationer, och omega-3-formen EPA hämmar inflammationer.
Den moderna västerländska kosten har ofta ett förhållande mellan omega-6 och omega-3 på 20:1, vilket främjar inflammationer. Det antas att det optimala förhållandet är 4:1 eller ännu lägre.

Fiskoljor är ofta den bästa källan till EPA, som hämmar inflammation

På våra breddgrader och sedan stenåldern har den dominerande källan till omega-3 och EPA varit fisk och skaldjur. Därför finns det också många som av helt naturliga orsaker har svårt för att omvandla omega-3-formen ALA från linfröolja, då vi under evolutionen inte har haft användning av en så stor enzymaktivitet.
Terapeutiska doser av fiskoljor ligger på 2–4 kapslar per dag, vilket motsvarar den mängd omega-3 som finns i en halv till en hel laxsteak (när laxen har fått marint foder).

Under bildandet av de olika prostaglandiner som reglerar inflammationer så finns det också ett behov av vitaminer och mineraler i en mängd olika enzymatiska processer.

Dansk forskning visar att selen hämmar inflammationer

Vid inflammation är immunsystemet överaktiverat. I detta avseende är interleukin-6 ett ämne i kroppen som verkar inflammationshämmande, och man har observerat större mängder vid selenbrist. Samtidigt visar det sig att selenhaltiga GPx-proteiner hämmar interleukin-6 och därmed inflammationer. Detta framgår av en studie från Århus universitet, där selentillskott stimulerade GPx-aktiviteten hos reumatismpatienter.
Olika selenhaltiga proteiner fungerar också som kraftfulla antioxidanter som neutraliserar de fria radikalerna, vilket skyddar kolesterolet och kretsloppet.
Men även om vi äter hälsosamt och varierade kan det vara svårt att få tillräckligt med selen. Detta beror delvis på det faktum att jorden är utarmad.
Selen ingår i omkring 30 olika selenoproteiner, och i samband med tillskott är det fördelaktigt att välja selenjäst, som innehåller många olika selenföreningar.

Tillskott med magnesium motverkar inflammationer

Forskare från Mexiko, Iran och Australien har samlat in data från ett antal studier med fokus på proteinet CRP, som är en markör för inflammation i kroppen. Enligt forskarna kan tillskott med magnesium resultera i en signifikant minskning av detta protein. Eftersom magnesiumbrist är vanligt kan det vara lämpligt att ge magnesiumtillskott vid behandling av inflammationer, som inte alltid märks, men som skapar grogrund för utveckling av åderförkalkning, benskörhet och många kroniska sjukdomar.

Obs! Magnesium måste vara i balans med kalcium

Magnesium fungerar som cellmembranens dörrvakt, som stänger in 99 procent av kroppens kalcium i benceller och tänder, medan celler i mjukvävnad som kretsloppet bör vara nästan kalciumtomma. Så om det saknas magnesium finns det ingen säkerhet för var kalciumet hamnar.
I detta sammanhang antas det att den molekylära grunden för inflammation kan hänga samman med alltför många kalciumjoner i cellerna i mjukvävnaderna, härunder endotelet i blodkärlen, eftersom det gör att cellerna blir stressade och utsöndrar en rad proinflammatoriska ämnen.
Eftersom det finns ett nära samspel mellan kalcium och magnesium i cellerna måste mineralerna vara i balans.
Förhållandet mellan kalcium och magnesium bör normalt vara omkring 2:1, där RI i Danmark ligger på 800 mg för kalcium och 375 mg för magnesium.
Men i Asien, där majoriteten av befolkningen inte intar mejeriprodukter men mer grönsaker, är förhållandet närmare 1:1, vilket motsvarar 500 mg kalcium och 500 mg magnesium. Mycket tyder nu på att denna fördelning inte bara är bättre för benen utan också för att förebygga inflammationer, åderförkalkning och ett stort antal kroniska sjukdomar, som är mindre vanliga i Asien.
Man bör också komma ihåg att få tillräckligt med K2-vitamin, som leder bort kalciumet från blodet och hjälper till att lagra in det i ben och tänder.

Obs!

Du kan mycket väl ta magnesiumtillskott isolerat, men du bör aldrig ta kalciumtillskott utan magnesiumtillskott.

Q10 skyddar kolesterolet under transporten i blodomloppet

Q10 är ett koenzym som påverkar cellens energiomsättning och som en antioxidant. Det är faktiskt kolesterolet som bär runt Q10 i blodomloppet, och hjälper därmed till att skydda kolesterolet mot fria radikaler och oxidation.
Vi bildar själv den största mängden Q10, men denna minskar gradvis från 20 års ålder, och många märker det särskilt efter 50 års ålder i form av fallande vitalitet. Cellerna och kolesterolet blir också mer sårbara mot fria radikaler, även om det inte märks direkt.
Studier har visat att tillskott med Q10 kan sänka blodets innehåll av interleukin-6, vilket som nämnts är en markör för inflammation.
Eftersom kroppen har svårt att ta upp Q10 från tillskott kan det vara värt att välja produkter av god kvalitet och där dokumentation finns tillgänglig.

Kolesterolsänkande läkemedel och Q10

Kolesterolsänkande läkemedel, även kallade statiner, är mycket kontroversiella. Eftersom statiner hämmar bildandet av Q10 bör man under alla omständigheter ta tillskott med 100 mg Q10 dagligen för att minska biverkningar som exempelvis trötthet, koncentrationsproblem, ömma muskler och impotens. Man bör också ta Q10-tillskott, eftersom det är en viktig antioxidant som just skyddar kolesterolet.

Undvik för mycket järn

Järn är livsviktigt, men eftersom mineralet också är en katalysator för bildandet av fria radikaler bör det endast konsumeras i lämplig mängd.
Det antas att ett högt intag av järn (särskilt genom kött och tillskott) kan öka risken för inflammationer, åderförkalkning och blodproppar. Därför bör personer utan järnbrist inte ta kosttillskott med högre innehåll än i ett vanligt multivitaminpiller.

Främjar inflammation Hämmar inflammation
Fria radikaler Antioxidanter
Omega-6 Omega 3 (särskilt EPA)
Förhöjt insulin D-vitamin
För mycket järn och kalcium Magnesium
Läckande slemhinnor Selen
Bakterier och överkänslighet mot mat Q10
Stress och för lite sömn God tid och god sömn

Referenser

Harlan Krumholz. Inflammation: Is it the New Cholesterol? Pharma & Healthcare medicine. August 2017
https://www.forbes.com/sites/harlankrumholz/2017/08/27/inflammation-is-it-the-new-cholesterol/#1aa491905b05

http://edition.cnn.com/2016/01/07/health/2015-dietary-guidelines/

http://www.liv.dk/undervisning/elever/paa-tvaers-af-naturvidenskab/materiale/hvad-indeholder-cigaretroegen/de-kemiske-forbindelser-i-roegen/

Johns Hopkins Medicine. Calcium supplements may damage the heart. ScienceDaily. 2016
https://www.sciencedaily.com/releases/2016/10/161011182621.htm

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016
http://advances.nutrition.org/content/7/1/25.full

Mark J Bolland et al. Vascular events in healthy older women receiving calcium supplementation: randomised controlled trial. BMJ 2008
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2222999/

L-.E. Simental-Mendia et al. Effects of magnesium supplementation on plasma C-reactive protein concentrations: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Current Pharmaceutical Design. 2017
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28545353

Stephen Daniels. Magnesium supplements show potential anti-inflammatory effects: Meta-analysis. 2017
http://www.nutraingredients.com/Research/Magnesium-supplements-show-potential-anti-inflammatory-effects-Meta-analysis

Aya Mousa et al. Effect of vitamin D supplementation on inflammation: protocol for a systematic review. BMJ Open 2016
http://bmjopen.bmj.com/content/6/4/e010804.full

National Jewish Health. How vitamin D inhibits inflammation. ScienceDaily 2012
https://www.sciencedaily.com/releases/2012/02/120223103920.htm

Hoffmann Peter R et al. The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3723386/

Uffe Ravnskov. Kolesterol – myter og realiteter. Hovedland 2008

Pernille Lund. Q10 – fra helsekost til epokegørende medicin. Ny Videnskab 2014

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab 2013

Pernille Lund. Immunforsvarets nye ABC. Hovedland. 2012

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om Q10